Därför behöver du bry dig om tillgängligheten i fastigheter
Tillgänglighet är ett begrepp som beskriver hur pass väl en verksamhet, plats eller lokal fungerar för människor med funktionsvariation. Även om bara 10% av Sveriges befolkning har speciella tillgänglighetsbehov är tillgänglighet en aktuell fråga för alla aktörer i fastighetsbranschen. Här avhandlar vi varför och vad tillgänglighet egentligen innebär i praktiken.
Det finns ett ökande intresse för tillgänglighetsfrågor från såväl fastighetsägare som förvaltare. God tillgänglighet ökar nämligen värdet på fastigheter. De blir socialt hållbara, mer attraktiva och därmed konkurrenskraftiga.
Tillgänglighet regleras också av plan- och bygglagen och därför behöver såväl arkitekter som byggherrar, fastighetsägare, kommuner och olika typer av projektörer ha kännedom om tillgänglighetskraven.
Byggnader behöver vara tillgängliga för alla
Tillgänglighetskraven innebär att vi måste projektera och bygga så att byggnader blir tillgängliga och användbara för alla. Lokaler behöver till exempel bli dimensionerade utifrån de hjälpmedel som personer med nedsatt rörelseförmåga använder, som rullstol, rullator eller käpp. De behöver också bli utrustade för att möta personer med med nedsatt syn, hörsel eller kognitiv förmåga, till exempel med ledstråk.
Ett bra sätt att förstå tillgänglighet är att prova på motsatsen. I en artikel på Förvaltarforum skriver Frida Palmgren (VD på BFAB) om hur inlevelseövningarna i BFABs baskurs i tillgänglighet är en ögonöppnare för många. Deltagarna får bland annat testa hur det är att ha nedsatt syn och uppleva kontrastfärgers betydelse för orientering. De får också, med nedsatt syn, gå nerför en trappa där ledstången tar slut innan trappan gör det.
I artikeln intervjuas Branka Majkic, arkitekt, föreläsare och sakkunnig inom tillgänglighet. Branka ger fler exempel på otillgänglighet och nämner bland annat branta ramper, ojämna gångytor, högt placerade knappar och handtag, avsaknad av audiell information, stora öppna ytor utan ledstråk och utan orienterande skyltning.
Hon menar att de dåliga exemplen inte behöver bero på nonchalans – utan snarare på okunskap.
Tillgänglighet behöver inte påverka estetiken
Att tillgänglighet inkräktar på estetiken i fastigheter är en vanligt uppfattning. Därför menar Branka att tillgänglighetsfrågorna behöver komma in tidigt i processen. När arkitekter tillsammans med sakkunniga tar hänsyn till tillgänglighet i ett tidigt skede så kan byggnader och lokaler bli både funktionella och estetiskt tilltalande.
Om tillgänglighetsfrågorna däremot inte adresseras från början så behöver man komplettera med tillgänglighet i efterhand, vilket kan leda till icke-tilltalande lösningar. Dessutom brukar det bli dyrare.
Här kan du lära dig mer
Här är fler källor till kunskap för dig som vill veta mer om tillgänglighet:
- Scandic – ett tillgängligt föredöme
Scandics tillgänglighetsprogram har blivit uppmärksammat över hela världen och tillgänglighetsdirektör Magnus Berglund har gästtalat i såväl EU-parlamentet som FN. När Magnus blev anställd 2003 för att utveckla Scandics tillgänglighetsarbete, var det första han gjorde att hyra in tre rullstolar till huvudkontoret. Sedan fick all personal testa att under några timmar se livet från en rullstolsburens horisont.
Här kan du läsa mer om Scandics arbete.
- Boverket – regler om tillgänglighet
Tillgänglighet styrs i flera olika regelverk. Här kan du läsa en översikt över de regler om tillgänglighet som Boverket har ansvar för, vem som ansvarar för vad samt reglerna för certifiering av sakkunniga.
Boverkets översikt om tillgänglighet.
- Myndigheten för delaktighet
Myndigheten för delaktighet, MFD, är en svensk statlig myndighet som arbetar för att alla, oavsett funktionsförmåga, ska kunna vara fullt delaktiga i samhället. De driver på utvecklingen, följer upp funktionshinderspolitiken och sprider kunskap inom området.
